Sccchabba, Zeeeena!
Jag försöker lära mig rugby regler, men det är inte lätt!
Sporten spelas på en plan som mäter max 100x70 meter. Uppdraget är att skaffa så många poäng som möjligt genom att föra bollen till området bakom motståndarnas mållinje (försökslinjen) eller att sparka den genom målställningen. Dessa består av två vertikala stolpar 5,64 meter ifrån varandra med en ribba som ligger 3,05 meter över marken. Bollen ska helst placeras mellan de två pelarna vilket gör att man får en bättre chans att sparka över bollen. Det kallas försök eftersom när man gör mål får man ett försök till en spark. Matchtiden är 80 minuter, indelad i två halvlekar med en 5-minuters paus emellan.
Klunga
Vid mindre förseelser mot reglerna återstartas spelet genom "klunga". Lagens åtta forwards bildar en 3-2-3-formering innan bollen rullas in i mitten av klungan. Målet är sedan att röra klungan framåt med hjälp av "pelarna" och samtidigt ska kratsen med hjälp av sin fot föra bollen bakåt mellan benen till slutet av klungan för att sedan passa den vidare ut till backlinjen. Kratsen är den person som står i mitten av det främre ledet och pelare är personerna på sidan om och bakom.
Inkast
Inkasten (en: line-out) i Rugby Union är unika för sporten. När bollen går ut ur planen över någon av sidlinjerna visar linjedomaren var och till vilka ett inkast tilldelas. Om laget tvingats tillbaks bakom sin egen 22-meterslinje kan de sparka bollen ut ur planen för att vinna tillbaka mark, men förlora bollen. Om laget som sparkar är bakom sin 22-meterslinje kommer inkastet att tilldelas det andra laget och inkastet kommer tas därifrån bollen sparkades, undantaget om bollen studsar innan den hamnar utanför planen. Ett försök till spark med territoriell vinst som resultat kallas kick into touch, sidlinjen kallas även touch-linjen.
Själva inkastet går till så att de båda lagens forwards bildar två linjer mellan 5-meterslinjen och 15-meterslinjen. Laget med inkastets kastare, som ofta har till plikt att kasta in bollen, ropar ofta ut kodord för att de egna spelarna ska känna till vem som ska ta emot bollen. Man får även lyfta spelare i ett inkast, de två längsta spelarna är ofta i andraledet (en: lock eller second row) och det är de som blir lyfta av högst två medspelare. I vanliga fall tar 7 spelare del i inkastet; om det är motståndarens inkast står den egna kratsaren vid sidan om inkastet och väntar.
Tacklingar
Den mest fysiska delen i rugby är tacklingarna. Man får enbart tackla en spelare om denne har bollen och då med all sin kraft eller hålla i motspelaren tills denne ramlar. Däremot får man inte sätta krokben, knäa motspelaren, "hockeytackla" eller fatta tag runt huvud eller hals.
Ruck och maul
När en spelare blir tacklad kan två saker hända, förutsatt att han inte blir av med bollen i tacklingen: ruck eller maul. Domaren talar om för spelarna vilken situation som är aktuell. Ruck uppstår då spelaren hamnar på marken och spelare från båda lagen kämpar om bollen stående över den. Spelaren som tog in bollen i rucken måste då släppa bollen. Spelare får inte ta ut bollen med händerna ur rucken men får kasta den bakåt med fötterna. För att vinna rucken gäller det att det ena laget tacklar bort motståndarna från rucken så att bollen hamnar utanför rucken och kan plockas upp och spelas vidare. Ruck är dock strikt styrt av regler avsedda för att skydda spelarna. Man får till exempel inte komma in i en ruck från sidan, bara strikt bakifrån, eller "genom grinden" som det kallas. Spelare får heller inte "dyka" in i rucken utan måste stå stadigt på benen när han går in. Maul är när den tacklade personen förblir stående. Då kan lagen bilda en improviserad klunga som går ut på att fösa bollen och bollföraren framåt. De som inte deltar i maulen måste hålla sig bakom sina deltagande medspelares "sista fot", alltså den linjen som personen längst bak i maulen skapar med sin fot.
Passningar
Passningar görs oftast med kast och bollen får då bara passas i sidled eller bakåt. Vid sparkar får däremot bollen föras framåt i banan men den som tar emot bollen måste ha stått bakom den sparkande spelaren när bollen sparkades, eller ha blivit omsprungen av sparkaren eller spelare som stått bakom sparkaren. Spelare i motståndarlaget får fånga en sparkad boll hur de vill. Detta medför att man för att vara spelbar måste hålla sig bakom spelaren med bollen, en fundamental skillnad mot många andra bollsporter.
Att göra poäng
I Rugby Union finns fyra olika sätt att göra poäng. Genom försök(eng. try), målspark(eng. conversion), straffspark(eng. penalty kick), och droppspark(eng. drop kick) Försök görs genom att föra bollen över motståndarens mållinje och där placera bollen på marken. Bollen måste läggas kontrollerat, helst med båda händerna. Detta ger fem poäng, och efteråt ges chansen att göra en conversion mot mål som ger två poäng. Detta är ursprunget till att motsvarande handling kallas touchdown i amerikansk fotboll även om man där har rationaliserat bort att bollen måste läggas ned.
Under spelets gång kan straffar utdömas och det finns möjlighet att ta straffen som en spark på mål. Bollen sparkas från punkten där domaren dömde straffen, och en lyckad spark ger tre poäng. I det öppna spelet kan en dropkick göras, genom att släppa bollen, låta den studsa och sparka den mellan målstolparna på halvvolley. Om bollen sparkas över ribban mellan stolparna ger detta 3 poäng. Målsparkandet har markant ökat i betydelse under de senaste tio-femton åren.
Over And Out från Kiwi-landet..